Början på lågkonjunkturen

Det jag inte visste om det finansiella landskapet innan jag blev vuxen och fick genomgå en finansiell kris själv var att i goda tider går allt bra. Du har mycket utrymme, låga kostnader, du har möjlighet att få högre inkomster, börsen går bra och räntan är till din fördel. På samma sätt i dåliga tider så finns det en hög risk att allt går dåligt. Dina kostnader ökar samtidigt som realvärdet på dina intäkter kan minska. Här kommer vi få följa ett exempel på hur samhället på kort tid kan ändras och hur din privatekonomi på kort tid kan ändras.

Årskiftet 2021/2022 - oro för inflation och stigande räntor får börsen att rasa

Slutet av 2021 präglas av positiva vindar i det finansiella landskapet. Ekonomin har återhämtat sig efter pandemin, arbetslösheten har gått ner och börsen har nått rekordnivåer. Bostäder köps och säljs till rekordpriser och bolåneräntorna är fortsatt historiskt låg. Det verkar vara frid och fröjd i ekonomin. Det finns dock ett orosmoln. Under hösten har inflationen börjat gå upp och har nu nått oroväckande nivåer. 

Sveriges riksbank, alltså det organ som har till uppdrag att värna om ekonomisk stabilitet i Sverige, har ett inflationsmål på 2 %. De vill alltså att inflationen över lag ska ligga på runt 2 %. I oktober 2021 har inflationen landat på över 3 % och i december 2021 hamnar inflationen på 4,1 %. En oroväckande utveckling för riksbanken. 

Riksbanken har egentligen bara ett verktyg för att hämma en ökning av inflationen och detta är det som kallas för styrräntan (tidigare: reporäntan). När riksbanken ändrar styrräntan påverkar det räntan på andra lån, exempelvis bolån. Eftersom inflationen går uppåt ökar oron för räntehöjningar, vilket i sin tur leder till att börsen börjar gå nedåt. Sedan kommer kriget. 

Kriget kommer till Europa

Den 24:e februari 2022 vaknar världen till de fruktansvärda nyheterna av att Ryssland har valt att invadera Ukraina och en mycket stor oro sprider sig i västvärlden. Ingen vet riktigt vad man kan vänta sig. Oron pressar ner börsen ytterliggare och påbörjar ett börsfall som pågår under en stor del av 2022. Mellan december 2021 och september 2022 går börsen ner 32 %. Det betyder att människor som har investerat på börsen förlorar en tredjedel av sina besparingar. 

De närmsta månaderna fortsätter inflationen stiga kraftfullt. I mars ligger inflationen på över 6 % och den fortsätter stiga i april till 6,4 %. Riksbanken behöver agera och i maj 2022 höjer riksbanken styrräntan med 0.25 punkter. För första gången sedan 2014 har vi en styrränta som är över 0 %. Riksbanken meddelar också att de tror på fler höjningar under året. Detta leder till en ökad oro på bostadsmarknaden, vilket försvårar försäljningen av bostäder och det genomsnittliga priset på en bostad börjar gå ner. Från mars till december sjunker den genomsnittliga bostadsrätten med 13 %. Det betyder att den privatperson som köpte en bostad i mars 2022 för 1 300 000 kronor nu har en bostad som är värd 1 131 000 kronor. 

Som om inte allt ovan var nog så har kriget även spätt på en redan befintlig energikris. En kall vinter 2020-2021 har tärt på lagren av kol och gas i en situation där efterfrågan på energi har ökat mer än väntat. Energipriserna stiger och under vintern 2022-2023 når de rekordnivåer. I samband med att energipriserna stiger, stiger även priset på bensin, mat och andra varor under 2022. Inflationen är igång och lågkonjunkturen är ett faktum. Hur påverkar allt det här dig som privatperson? 

Som du märker händer allting inom en väldigt kort period:

• Inflationen rusar iväg 

• Riksbanken höjer räntorna 

• Elkostnaderna rusar

• Priset på bensin rusar 

• Börsen faller 

• Bopriserna faller 

Det är alltså en mängd olika faktorer och olika saker som händer samtidigt som direkt påverkar privatpersonens ekonomi.